Internetanslutning möjliggörs via en trådlös router. När du ansluter till Wi-Fi ansluter du till en trådlös router som ger dina kompatibla enheter åtkomst till internet.

Modulering och dataöverföring :
Processen att överföra Wi-Fi-data börjar med signalmodulering. De digitala data som ska skickas omvandlas till modulerade radiofrekvenssignaler. Denna modulering kan använda olika tekniker, såsom fasmodulering (PSK) eller amplitud (ASK), för att representera databitar.

Frekvenser och kanaler :
Wi-Fi-nätverk fungerar i de olicensierade radiofrekvensbanden, främst i 2,4 GHz- och 5 GHz-banden. Dessa band är indelade i kanaler, som är specifika frekvensområden som Wi-Fi-enheter kan kommunicera på. Wi-Fi-kanaler gör det möjligt för flera nätverk att samexistera utan överdriven störning.

Flera åtkomster :
För att tillåta flera enheter att dela samma kanal och kommunicera samtidigt använder Wi-Fi flera åtkomsttekniker, till exempel Carrier Sense Multiple Access with Collision Avoidance (CSMA/CA). Innan data överförs lyssnar en Wi-Fi-enhet på kanalen efter aktivitet. Om den inte upptäcker någon aktivitet kan den överföra sina data. Annars väntar den ett slumpmässigt ögonblick innan den försöker igen.

Inkapsling och protokoll :
De data som ska överföras via ett Wi-Fi-nätverk kapslas in i ramar i enlighet med Wi-Fi-protokollstandarder (t.ex. IEEE 802.11). Dessa ramar innehåller information som avsändarens och mottagarens MAC-adress, typen av ram, själva data och så vidare. Olika typer av ramar används för olika typer av kommunikation, till exempel hantering, kontroll och dataramar.

Autentisering och länkning :
Innan en enhet kan kommunicera via ett Wi-Fi-nätverk måste den autentisera och parkopplas med en Wi-Fi-åtkomstpunkt (AP) eller router. Detta innebär vanligtvis ett utbyte av autentiserings- och associationsmeddelanden mellan enheten och åtkomstpunkten, där enheten tillhandahåller autentiseringsuppgifter (till exempel ett lösenord) för att bevisa sin behörighet att komma åt nätverket.

Kryptering och säkerhet :
Kryptering av data i ett Wi-Fi-nätverk är viktigt för att förhindra att obehöriga personer fångar upp och läser känslig information. Säkerhetsprotokoll, till exempel WPA2 (Wi-Fi Protected Access 2) och WPA3, är utformade för att ge detta skydd med hjälp av robusta krypteringsmetoder.

WPA2 har länge varit den primära säkerhetsstandarden för Wi-Fi-nätverk. Den använder avancerade krypteringsprotokoll, såsom AES (Advanced Encryption Standard), för att säkra data under överföring över nätverket. Men med utvecklingen av datorattacker och teknik har nya krypterings- och säkerhetsmetoder blivit nödvändiga.

Det är där WPA3, den senaste iterationen av Wi-Fi-säkerhetsprotokoll, kommer in i bilden. WPA3 ger flera förbättringar jämfört med sin föregångare, inklusive mer robusta krypteringstekniker och bättre skydd mot brute force-attacker. Den introducerar också funktioner som individualiserat dataskydd som förbättrar säkerheten för Wi-Fi-nätverk, särskilt i miljöer där många enheter ansluter samtidigt.

Förutom kryptering kan Wi-Fi-nätverk också använda autentiseringstekniker för att verifiera identiteten hos användare och enheter. Företagsnätverk kan till exempel implementera certifikatbaserade autentiseringssystem eller användarnamn och lösenord för att säkerställa att endast behöriga användare kan komma åt nätverket.

Wi-Fi-tekniken, som därför är standardiserad, har sett sina egenskaper och hastigheter utvecklas över tid och med användning. Varje WiFi-standard med identifieraren 802.11 följs av en bokstav som uttrycker dess generering.
Aujourd’hui, on considère que les normes 802.11 a/b/g sont quelques peu dépassées. Depuis ses origines en 1 9 9 7, les normes Wi-Fi se sont succédées pour laisser place tout récemment, fin 2019 à la norme Wi-Fi 6E (802.11ax).

Det finns olika nätverkslägen :

Läget "Infrastruktur"
Ett läge som gör att datorer med ett Wi-Fi-kort kan anslutas till varandra via en eller flera åtkomstpunkter (AP) som fungerar som hubbar. Tidigare användes denna metod främst i företag. I det här fallet kräver installationen av ett sådant nätverk installation av "Access Point" (AP) terminaler med jämna mellanrum i det område som ska täckas. Terminaler, såväl som maskiner, måste konfigureras med samma nätverksnamn (SSID = Service Set IDentifier) för att kunna kommunicera. Fördelen med detta läge, i företag, är att det garanterar en obligatorisk passage genom åtkomstpunkten : det är därför möjligt att kontrollera vem som har tillgång till nätverket. För närvarande förser internetleverantörer, specialbutiker och stora butiker individer med trådlösa routrar som fungerar i "Infrastruktur"-läge, samtidigt som de är mycket enkla att konfigurera.

Ad hoc-läget
Ett läge som gör att datorer med ett Wi-Fi-kort kan anslutas direkt, utan att använda maskinvara från tredje part, till exempel en åtkomstpunkt. Detta läge är idealiskt för att snabbt koppla ihop maskiner med varandra utan extra utrustning (t.ex. utbyte av filer mellan mobiltelefoner på ett tåg, på gatan, på ett kafé, etc.). Implementeringen av ett sådant nätverk består av att konfigurera maskinerna i "Ad hoc"-läge, val av en kanal (frekvens), ett nätverksnamn (SSID) som är gemensamt för alla och, om nödvändigt, en krypteringsnyckel. Fördelen med detta läge är att det inte kräver hårdvara från tredje part. Dynamiska routingprotokoll (t.ex. OLSR, AODV, etc.) gör det möjligt att använda autonoma mesh-nätverk där räckvidden inte är begränsad till dess grannar.

Bridge-läge
En bryggåtkomstpunkt används för att ansluta en eller flera åtkomstpunkter för att förlänga ett trådbundet nätverk, till exempel mellan två byggnader. Anslutningen görs vid OSI-lager 2. En åtkomstpunkt måste fungera i "Root"-läge ("Root Bridge", vanligtvis den som distribuerar Internetåtkomst) och de andra ansluter till den i "Bridge"-läge och överför sedan anslutningen igen via sitt Ethernet-gränssnitt. Var och en av dessa åtkomstpunkter kan valfritt konfigureras i "Bridge"-läge med klientanslutning. Med det här läget kan du bygga en bro samtidigt som du välkomnar kunder som läget "Infrastruktur".

Läget "Räckviddsförlängare"
En åtkomstpunkt i "Repeater"-läge gör att en Wi-Fi-signal kan upprepas ytterligare. Till skillnad från bryggläge förblir Ethernet-gränssnittet inaktivt. Varje ytterligare "hopp" ökar dock anslutningens latens. En repeater har också en tendens att minska hastigheten på anslutningen. Faktum är att dess antenn måste ta emot en signal och återsända den genom samma gränssnitt, vilket i teorin delar genomströmningen med hälften.

WiFi 6E, även känt som 6GHz WiFi, representerar ett betydande framsteg inom området trådlösa nätverk. Denna nya standard, baserad på 802.11ax-standarden, erbjuder en mängd möjligheter och fördelar som revolutionerar kapaciteten och prestandan hos WiFi-nätverk.

Först och främst markerar övergången från 802.11ax WiFi-standarden till WiFi 6E ett förtydligande och en förenkling av terminologin som används för att beskriva de olika generationerna av WiFi. Denna standardisering möjliggör en bättre förståelse av WiFi-teknik för användare och yrkesverksamma.

En av huvudfunktionerna i WiFi 6E är introduktionen av nya frekvenser, särskilt i 6 GHz-bandet. Denna harmonisering öppnar nya möjligheter för användning av radiospektrumet, vilket ger fler kanaler och minskar störningarna. Det nya 6 GHz-frekvensbandet, som sträcker sig från 5945 till 6425 MHz, erbjuder betydande utrymme för utbyggnad av höghastighets-WiFi-nätverk.

När det gäller prestanda ger WiFi 6E flera innovationer. MiMo (Multiple Inputs, Multiple Outputs) är en teknik som gör det möjligt att lägga till flera antenner till en WiFi-enhet, vilket ökar dess förmåga att hantera flera dataströmmar samtidigt. Detta resulterar i en betydande förbättring av hastigheten och tillförlitligheten hos trådlösa anslutningar.

Dessutom erbjuder WiFi 6E stora prestandafördelar med funktioner som OFDMA (Orthogonal Frequency-Division Multiple Access) och Mu-MIMO (Multi-User, Multiple Input, Multiple Output). OFDMA möjliggör effektivare användning av radiospektrum genom att dela upp kanaler i mindre underkanaler, vilket möjliggör bättre hantering av nätverkstrafik och ökad nätverkskapacitet. Mu-MIMO, å andra sidan, gör det möjligt för en WiFi-åtkomstpunkt att kommunicera med flera enheter samtidigt, vilket förbättrar den totala nätverksprestandan, särskilt i tätbefolkade miljöer.

Slutligen förbättras också batteritiden för anslutna enheter tack vare TWT-teknik (Target Wake Time). Den här funktionen gör det möjligt för enheter att avgöra när de behöver vara i standbyläge och när de behöver vakna för att kommunicera med WiFi-hotspoten, vilket minskar strömförbrukningen och förlänger batteritiden.